I'm not perfect, but i'm pretty damn close.

Ja nu är de så att jag har så jävla tråkigt och har kommit fram till att de är varje jävla kväll (när jag är hemma iallafall). De känns som att Robin vill vara ifrån mig lite vilket jag förstår vi har varit tsm i över två år och setts typ varje dag och sovit med varann typ varje natt. Men de är tråkigt för jag har inte tröttnat på att ha en myskväll med honom vilket han verkar ha gjort. Måndagar-Torsdag så kommer han hem, duschar, spelar somnar på soffan när vi kollar på tv/film eller går och lägger sig i sovrummet för att vila vid 8 och kommer inte upp nå mer sen hur tråkigt är inte de? Vi ses inte på hela dagarna, pratar inte om nått vettigt eller intressant när han/jag kommer hem medans jag lagar mat ligger han i soffan typ (inget illa menat med de är van, syftar på att vi inte umgås). På fredag och lördagar finns de inte på världskartan att vi ska ha en romantisk hemmakväll, inte ens på våran 2-årsdag! utan då är de kompisar och party som gäller, jag saknar den tiden då vi kunde ligga hemma en fredagkväll och ta de lungt och bara bry oss om varann och jag tror inte att de kommer komma tbx heller på ett tag vilket jag får stå ut med. Jag funderar bara på om jag ska åka bort en helg eller nått så Robin får vara själv och göra vad han vill (förhoppningsvis sakna mig). Jag vet inte hur han känner och de kommer jag aldrig få veta heller eftersom de inte går att prata med människan spelar ingen roll om han är nykter/full/glad/ledsen/arg/pigg/trött, what to do?

Han kan aldrig ge mig komplimanger nu för tiden heller, han säger aldrig att jag är fin, sexig eller nått (enstaka gånger på fyllan) Han säger visserligen att han älskar mig varje kväll när vi ska sova men menar han de? Känns som att vi glider ifrån varann allt mer och de är något jag inte vill så nått måste göra frågan är bara vad.