14/12- 10

Hej, tänkte bara skriva av mig lite eftersom jag är väldigt frustrerad nu.
Jag blir behandlad som ett jävla barn fast jag är 18, måste med andra ord flytta hemifrån ifall jag ska få bestämma lite själv. Att de aldrig är nån som tror på mig är inte längre jobbigt utan en vana och att en viss person ljuger så att jag får de sämre är inte heller speciellt nytt...tack för den, känner mig verkligen älskad. Jag vet inte hur länge jag kommer stå ut med dehär utan att hamna på ett psykhem, de är min skolgång och jag gör exakt vad jag vill...tro mig eller ej. Ju mer ni tjatar och fuckar er ju mer får ni mig att vela hoppa av.

Men jaja skit samma orkar inte, är bara jävligt glad att jag har Emelie Mikaela Bengtsson och min alldeles egna Robin, ni är mina bästa! Love you to.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0